"Expediter i Sverige är så snorkiga. Det har verkligen ingen aning om vad service är". Ett påstående som folk slänger ur sig när de blivit lite småsurt behandlade i icakassan eller vill verka kontinentala. Sådana där påståenden som upprepas etsar sig lätt fast som sanningar, men det är fel, fel, fel. Först och främst är det jäkligt trångsynt att dra alla expediter över samma kam, och dessutom så är det ju inte sant. Tro mig, jag har varit i Paris. Brr, där var det mord på gång över disken vill jag lova.
Jag försöker verkligen vara en trevlig expedit. Jag vill ge service, jag vill att alla ska upptäcka en värld bortom Earl Grey och mellanrostad Colombia och jag vill gärna ha flera trevliga stamkunder att rekommendera nya teer som kommit in. Min trevlighet bakom disken är en win-win situation. Men. Det är jäkligt svårt att inte sucka sarkastiskt när den femhundramiljonte personen den dagen måttar allt någon decimeter till en halvmeter mellan händerna när jag frågar hur mycket de vill ha. Hekto, man svarar i hekto! Ett hekto är lagom att börja med om du inte vet vad du vill ha, och att säga "en stor påse" kommer inte göra mig mycket klokare, vad som är en stor påse för dig är ingenting för kunden som kommer efter. Och nej, du kommer inte få strålande glad service om du kastar dig in genom dörren två minuter innan stängningsdags på en fredagkväll och börjar beställa sju olika kaffesorter som alla ska blandas och portioneras ut i individuella påsar. Inte heller om du pratar i mobilen. Jag avskyr folk som pratar i mobilen när de blir expiderade. Inget "var det bra så" för dom inte, då rycker jag bara pengarna och ropar NÄSTA, DETGÅRBRAHÄRTACK!
fredag 26 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar