tisdag 22 januari 2008

Etiketterat och klart

Nu har alla inlägg etiketter, de står under varje inlägg och beskriver vad det handlar om. Om du vill läsa mer om samma sak så är det bara att klicka på etiketten så kommer alla inlägg om ämnet upp. Praktiskt. Hi-tec!

Här under finns alla för tillfället, så det är bara att välja och vraka.

Tillfällen då det sitter fint med starkt te och en fet köttkniv

Min pojkvän går till jobbet rätt tidigt. Runt sju på morgonen beger han sig morgonsurt iväg, och jag klandrar honom inte, jag ligger ju kvar i sängvärmen och skulle för allt i världen inte vilja resa mig på en tre fyra timmar, minst. Idag var jag dock tvungen att gå upp runt en halvtimme efter att han gått. Inte för att jag ville, oh nej, det var tvärtom ganska olyckliga omständigheter som drev upp mig. Någon tog nämligen i dörrhandtaget. Jag trodde att det var älsklingen som kom tillbaks för att han glömt något, men älsklingen har ju nycklar så han skulle inte behöva skruva ut skruvarna som sitter runt dörrhandtaget. Vilket personen på andra sidan gjorde. Knirr, knirr, knirr lät det taktfast bakom dörren. Jag gick de få metrarna från sängen till dörren och stod där i mörkret och tittade på den. Fattade inte riktigt. Knirr, knirr. Tills det slog mig att fan, här står jag i ett nattlinne med en stor katt på och kisar närsynt medan NÅGON försöker TA SIG IN. Så jag gjorde det första som föll mig in, eller nej, det andra. Det första var att jag skulle öppna dörren hårt så att personen som stod på andra sidan skulle få den i ansiktet men det vågade jag inte. Så jag gjorde något betydligt mesigare: stampade hårt i golvet och tände lampan. Knirrandet slutade och jag hörde inte ens om personen försvann för jag sprang och ringde min pojkvän. Som ringde grannen som bor bredvid som tillsammans med mig, eftersom jag vägrade gå ut ur lägenheten ensam, inspekterade vår dörr. Handtaget hängde i den enda skruv som sorgesamt klängde sig fast i de yttersta gängorna. (Andrea, här lägger jag in en vits bara för dig: Man kan säga att både jag och skruven var lite ur gängorna, daramdamdish!)

Sedan spenderade jag resten av morgonen med en kopp stark lapsang i enda handen, en köttkniv i andra (jamen om någon bryter sig in i ens hem medan man är där vill man inte vara beväpnad med enbart tekopp) och mobilen fastklämd mellan örat och axeln. Efter att ha blivit runtkopplad och bortkopplad kunde jag till slut göra en polisanmälan. Och tjaa, sen kan jag väl inte göra så mycket mer. Hoppas att den mystiske skruvdragaren inte kommer tillbaks imorgon, jag vill ha kvar min dator. Och min espressomaskin.

Fast vid närmare eftertanke kanske det bara var någon som ville ta handtaget. Inte för att det är något speciellt med det, men det vore ju förargligt. En slags busringning deluxe.

onsdag 16 januari 2008

Naket och porr!

Naket portafilter då, alltså filtret till espressomaskinen som man har tagit bort pipen på, och porren finns på Espresso Porn. Helt sjukt läckra bilder! Jag ska också strippa mitt portafilter! Inte för att jag har en aning om hur man gör, men det är värt att lära sig om det blir så gott som det ser ut.

Nu är det sommar nu är det sol

Jag hatar vintern hatar hatar hatar. Jag är inte gjord för den! Den enda ljuspunkten i detta mörka, kalla sexmånadershelvete är jul, nyår och min födelsedag. De kommer i en stor klump och skänker tillfällig glädje, kanske mest för att man dricker champagne typ hela tiden och vem är olycklig när man är konstant champagnelullig? Det är i alla fall mycket svårare. Sedan är det tillbaks till misären och man måste hasa runt i klumpiga PLATTA skor för det är is överallt och läpparna spricker så fort man försöker le så går man runt där som en plattfotad blodkäftad zombie. So not a good look.

Så jag tänkte ta till kraften i självsuggestion. Ok. Det är i mitten av juli. Vi är lediga. Solen gassar och Stockholms asfalt ångar. Även fast vi vet att Skansen är proppfull så här års så tar vi båten från Skeppsbron bara för att det finns inget somrigare än att skumma fram över vattnet med Gröna Lunds silhuett hastigt närmande sig. Eller så ligger vi på Långholmen, steker först framsidan och sedan baksidan medan vi kisar mot DN-skrapan där borta i Marieberg. Efter en solstinn dag går vi hem, och vad passar bättre att läska sig med än iste? Inte mycket!

Iste à la Tefascisten

* En karaff med så många koppar kallt vatten som du vill ha
* En rågad tesked löste för varje kopp. Om du vill ha ett svart te så är de kinesiska bra, för de är lite mildare. Iste tar fram kärvheten i te nämligen. Prova Keemun. Annars är ett grönt te smaksatt med persika fint. Eller svart med citron. Eller mint. Eller vad du nu vill!
* Socker, efter behag, men ta mer än du brukar. Kärvheten kommer fram som sagt.
* En skvätt rom för den som önskar.

Lägg teet i karaffen med kallt vatten, ställ in i kylskåp och låt dra under natten eller i åtminstone fyra timmar. Just det, vattnet ska inte koka. Du kan ta det direkt ur kranen om du vill. Kallt vatten mildrar teets tanniner, det kärva, som kan vara väldigt trevliga när teet är varmt men inte lika när det är kallt. Varmt te som får svalna innehåller ändå mer tanniner. När det dragit klart får du smaka av och känna om du vill späda med lite mer kallt vatten. Sockra. Häll i sprit. Servera i kylda glas med mycket is!

Före...


Efter!

tisdag 15 januari 2008

Diagnosistera din crema

Att fixa till den perfekta espresson är ett hantverk, och som med alla sådana så lär man sig bäst genom trial and error och show and tell. Det är svårt att läsa sig till hur man gör, men här är en fin illustrerad guide till den perfekta creman som säkert kan vara till hjälp.

måndag 14 januari 2008

Till efterätt blir det oolong och ännu en tautologi!

En enkel efterrätt: ganska kraftigt oxiderat oolongte och nashiipäron med lite socker och kanel. All frukt blir godare med socker och kanel, må så vara att nyttighetsaspekten förminskas lite... Och nashipäron är precis som chaite en tautologi, en språklig tårta på tårta. Nashi betyder päron på japanska. De kallas sandpäron också men jag vet inte... det låter inte lika aptitligt. Och det är de ju!


Min söta oolongkanna och söta nashipäron



Stora fina teblad

Chai masala, eller konsten att be om te utan te

För några dagar sedan frågade en dam mig om jag sålde chai utan te. Jag såg på henne, oförstående. Vad hon bad om var ungefär som att be om en hamburgare utan hamburgare. Chai betyder nämligen te på hindi. I sverige används ofta tautologin chaite om te som helt enkelt är smaksatt med kryddor. Den korrekta termen är chai masala, där chai står för teet och masala för kryddblandningen som man tillsätter.

Efter lite förklaringar (du vill alltså ha te... utan te?) så kom vi fram till att damen helt enkelt ville ha en kryddblandning som hon kunde blanda med te, eller bara göra en infusion av. Hon undrade också vilket te man skulle använda sig av om man ville göra en riktig chai masala. Jag rekommenderade det svarka, svarta och finfördelade Assam CTC. Ju mindre blad ett te har, desto starkare blir det. Många gillar sin chai masala riktigt stark och mustig, som sedan mildras med skummad mjölk. Själv tycker jag att Assam CTC är lite för mycket in your face, och hade nog hellre valt storbladig Assam TGFOP. Uförligare förklaringar om tebladens storlek kan du läsa här.

Egentligen är det rätt lätt att göra sin egen chai masala nu när du vet vilket te du kan använda. Ta bara lite kryddor (man tager vad man haver, och så mycket som man önskar; kanel, kardemumma, svartpepparkorn, ingefära, mynta...) och mortla dem. Lägg kryddorna i en kastrull med så många koppar vatten som du vill ha, koka upp och låt det puttra på svag värme i fem minuter. Lägg i teet, en rågad tesked per kopp, låt det dra i tre - fyra minuter till och tillsätt sedan skummad mjölk. För riktigt hardcore chai masala ska mjölken gärna vara kondenserad. Söta efter tycke och smak, jag gillar brunt råsocker bäst.

onsdag 9 januari 2008

Problem med den glada familjeatmosfären? Ta en kopp te!

Jag hittade en gammal reklambroschyr på jobbet, den är från femtio eller sextiotalet och heter "Tea Drinking is the best enjoyment" och gavs ut av ett teföretag. Syftet med denna lilla folder är att upplysa om tedrickandets fröjder. Man får bland annat veta att "the Chinese race has different habits in tea drinking", illusterat av en snedögd farbror och av någon dunkel anledning en japansk väggbonad, en sådan som brukar hänga i tokonoma, en liten alkov i teceremonirummet. Jaja, kineser, japaner, det är väl inte så noga, de är allihopa exotiska raser som dricker te på udda sätt. Ah, du ljuva femtiotal!

Vidare finns en liten lista för den som ännu inte blivit övertygad om förträffligheten med te. Den berättar utförligt för oss när man kan dricka denna gudadryck.

WHEN TO DRINK TEA
1. Any time of the day (åh fan?)
2. At work: Increases the interest in your work (ännu en femtontimmarsdag i gruvan? Nemas problemas, jag har kannan med mig!)
3. In Conference: Assists to the right decision (ni vet, det är därför jag pekar med hela handen!)
4. In Writing: Gives the added inspiration (och du trodde att Hemingway skrev sina böcker i whiskyrus...)
5. In Gathering: Brightens up your conversation and builds up friendship (jag blir omåttligt populär på krogen när jag nämner att jag jobbar i tebutik. Folk bara sliter och drar. Därför föredrar jag att gå ut incognito.)
6. After Work: Restores your strenght and vitality (after work fick just en ny mening.)
7. At Home: Maintains that happy family atmosphere (familjeterapi schmaniljeterapi.)

Alltså jag gillar ju verkligen te (duh) men det är liksom inte crack cocaine vi snackar om... Men femtotalets reklam är ju verkligen hjärteknipande. Så auktoritär men ändå så naiv. Det är rätt sött att tänka sig att det fanns en tid när "Köp Vademecum munvatten!" och "Drick te!" var fullt fungerande copywriting. Liksom, kan du skapa imperativ kan du copy.

måndag 7 januari 2008

Tea of the tops

Ibland så får jag frågan vilket det bästa teet jag druckit är. Vilket som har smakat bäst, varat längst i minnet, the top of the tops liksom. Visst, den här oolongen är nog det tjusigaste jag har, men om vi snackar teer som verkligen har suttit där de skulle och som väcker nostalgiska minnen så är det faktiskt:

En mustig kopp Kenya TGFOP på en bakgata i ett sommarvarmt Tallinn förra sommaren. Jag hade åkt dit med min mamma, vi hade gått runt i pittoreska butiker hela dagen och jag hade spränghuvudvärk, eftersom jag rökte mycket då men inte ville outa det för henne. Så vi slog oss ner på en uteservering, det fanns ungefär fem teer på lösvikt att välja mellan och bara ett som inte smakade typ mango eller polkagris. Det blev mustig, svart Kenya och när välbehaget av den koppen spridit sig kapitulerade jag och tände en cigg. Mamma var mer förstående än vad jag väntat mig.

Faktiskt ett påste från Lipton, med JORDGUBBSAROM. Så rulla mig i tjära och fjädrar då, men just detta jordgubbste kommer alltid att göra mig lite blank i ögat och fladdrig i hjärtat. Det intogs för cirka ett år sedan, sittandes på ett högt utkiksberg i Stockholms södra skärgård. Det var vinter och svinkallt, vattnet och öarna så långt man kunde se var täckta av snö och is. Mina händer var kalla men teet ur medhavd termos var ångande varmt. Bredvid mig satt en man som jag helt oplanerat och väldigt oväntat hade fallit hals över huvud för under en väldigt champagnestinn nyårsnatt. Vi drack det här teet och åt digestivekex med brieost, en liten vinterpicknick, och jag var så glad att jag knappt kunde titta på honom för då kanske jag skulle börja tokfnittra och falla ut i fjärden. Idag så bor vi ihop.

Att jag knyter te till två rätt omvälvande upplevelser i livet (det där med rökningen var stort, jag trodde hon skulle förskjuta mig allra minst!) är väl ett otvetydigt bevis på vilket obotlig, otrolig jäkla tenörd jag är.

söndag 6 januari 2008

rate my rosetta!

Det här var ju bara fantastiskt! Fantastiskt duktigt, fantastiskt nördigt, fantastiskt namn: ratemyrosetta.com

Aj, min stolthet!

Jag är tydligen inte särskilt beroende av kaffe, enligt det här testet.



Ok, jag dricker ungefär en kopp om dagen, och jag blir inte ett retligt monster om jag inte gör det, men det där koppen ska banne mig vara gjord av nyrostade, nymalda bönor i en blandning som jag komponerat! Så jag är kanske inte kaffeberoende, men jag är jäklar i min lilla låda en kaffesnobb.

Den röda faran

Jag fyllde år, jag fick en espressomaskin. Liten och röd, mycket fin. Det är en väldig massa spakar och knappar på den, till och med en ratt. Just nu tycker jag att det är en väldig massa jobb för väldigt lite kaffe. Lite dubbelmoral av mig, jag brygger ju gärna oolongte genom att använda termometer, doseringssked, två olika kannor som ska förvärmas och sådär, vilket många säkert tycker är en massa jobb för väldigt lite te. Men, jag antar att min kärlek till te är något större än den för kaffe (bloggen heter ju trots allt tefascisten). Jag dricker ju helst kaffe med en gnutta mjölk och en aning socker, ve och fasa. Det skulle jag aldrig vanhedra te med att göra.

Men kaffet blev gott, även fast jag hade lite socker i. En mäktig crema flöt värdigt längst upp i koppen, vilket är ett tecken på en prima espresso. Bönorna jag använde var mörkrostade från Java, javabönorna är väldigt snälla och mjuka även i hårdrostat skick så espresson blev därefter, alltså stark, men ändå mjuk. Inte så bitter.

Jag vet inte om jag kommer använda espressomaskinen så ofta, eftersom jag inte dricker espresso så ofta, men min sambo gör ju det och att ha en middag och sedan ställa sig vid espressomaskinen och fixa söta små koppar till alla kanske imponerar på mina vänner? Eller? Jag känner mig rätt cool när jag står där och petar på knappar så maskinen fräser och spottar... Jag menar, jag har ju inte körkort, jag kan inte ratta en Ferarri, men jag kan i alla fall kontrollera den här maskinen.

onsdag 2 januari 2008

Ut med det onda, in med det goda barksmakande

Vilket nyår, va? Du smög dig väl också på flaskan med Johnnie Walker framåt fyrasnåret på nyårsnatten, trots att det sista du behövde var mer sprit? Du bjöd väl också frikostigt av nämnda sprit, enligt devisen "i´m not going down alone"? Du låg väl också utslagen hela dagen igår, va? Bra, då är jag inte ensam. Skönt.

Och det är dagar som igår då man behöver något som känns rent och hälsosamt, som rensar kroppen från den stygga, stygga spriten och tar bort ångesten över den där väldigt luddiga, för att inte säga ur minnet raderade, timmen mellan fem och sex på morgonen. Den timmen då din sambo hävdar att du dansade på bordet och halsade whisky, och när du säger neeeej, nej det kan jag inte ha gjort, jag skulle minnas om jag gjort det och han svarar "Nej då, det gjorde du inte... ELLER?!" och skrattar diaboliskt. Skrattet rikoschetterar i din redan bultande huvud och du kisar genom blodsprängda ögon och tänker att du bor med en ond, OND, man. Då, behöver du ett riktigt mirakelte, så packat med antioxidanter och flavonider och endast Gud vete allt. Gott ska det vara också. Fantastiskt gott, så att din mun inte längre smakar gammal fimp och ölslatt.

Tyvärr har jag inget sånt te till dig, om du ställer sådana krav på ett te sträcker du dig lite för långt. Däremot så kan grönt te med ingefära funka rätt bra mot illamående, och att det är grönt gör att det känns lite extra nyttigt. Ett annat te som ska vara väldigt renande och giftutdrivande är örtteet Lapacho. Det består av barken från ett träd som växer i Sydamerikas regnskogar. Det är verkligen inte gott, det smakar bark vilket kanske inte är så konstigt, men om du inte mår alltför illa ska du nog kunna peta i dig det. För en extra energikick kan man blanda Lapacho med Yerba Maté (blad från en sydamerikansk järnek) och dricka en kopp var tredje timme. Yerba Maté är väldigt koffeinstint, vilket är precis vad man behöver för att orka ta sig igenom nyårsdagen, och kanske hela januari.