fredag 14 september 2007

Breaking news: Det finns ingen espressoböna!

Det dricks mycket kaffe i Sverige, näst mest i världen faktiskt. Bara finnarna ligger före. Det är lite lustigt egentligen, att här uppe i den karga nord där kaffebuskarna lyser med sin frånvaro så kräver vi det mest av alla. Det krävs tydligen rejäla koffeinkickar för att orka leva i ett klimat som består av fyra femtedelar mörker. Eller, en liten rättning krävs: förr dracks det kaffe i Sverige, basta. Idag dricks det cappuchinos, lattes, café au laits, frappuchinos, espressos, americanos... Svenskarna har tagit till sig kontinentala vanor och har idag både espressomaskin och kvarn. Däremot har man inte lika mycket koll på vad en espresso faktiskt är. Runt en fem-tio gånger om dagen ber kunder mig om "espressobönor" till sin nya tjusiga kvarn. Det kan ju låta som en rimlig begäran eftersom de faktiskt är inne i en kaffebutik, men ändå tär det lite på min själ varje gång.

Låt mig förklara: en espresso är en liten mängd hett vatten som pressas genom en förhållandesvis stor mängt kaffe under högt tryck. Så simpelt är det. Kaffet som vattnet ska kämpa sig igenom kan vara av tre varianter, tre kaffearter skulle man kunna säga. Dessa är Arabica, Robusta och Liberica. Det är egentligen bara den förstnämnda som är drickbar (naturligtvis finns det undantag, men för enkelhetens skull; låt mig generalisera). På dem växer röda bär, i bären finns kaffebönan (som alltså egentligen borde kallas kaffekärnan...). Kaffebönan kan rostas. Den kan rostas lätt, så det smakar popcorn, och den kan rostas så hårt att bara min pojkväns smaklökar av stål kan dricka´t. För en espresso föredrar man oftast en mörkare rost, men det är ju en smaksak. Med den rostade bönan kan du göra vad du vill. Du kan mala den för bryggning, för en presskanna, för en espressomaskin, du kan slå på dem med stenar och baka in dem i fårfett á la old school ethiophian style. När bönan är en böna så är den liksom bara ett litet frö till massor av möjligheter. Din böna blir espressokaffe först när den är finmald till en espressomaskin.

En säck espresso?

Det är lite som att titta på en Herefordkossa och bara "åh en hängmörad kotlett!". Bönan, och kostackaren, är bara råmaterialet. Det är malningen, eller slaktningen, som det kommer an på.


En carpaccio med rödvinssky?

Jag fattar inte varför jag använde en ko som exempel, jag är ju vegetarian. Exemplet i sig var ju inte heller strålande, men jag hoppas ni förstår min poäng: ingenstans i världen växer espressokaffebusken.

1 kommentar:

Gabriella sa...

God! I created a monster genom att häva in dig i min familjs företag... hahahaha!

nej, fortsätt skriva på detta sätt din lilla te/kaffe-elitist